Efter lunch kom nog kursens svåraste övning, både för elever och instruktörer. Nämligen en längre kompasskörning i ett dåligt rekat område. Där valde vi våra egna vägar med blandat resultat. Efter en stund slog vi följe med ett ekipage med en förare från Grycksbo. Efter lite om och men kom vi till slutmålet, till vår förvåning var vi ensamma där. Var vi rätt? Var vi först eller hade alla andra redan varit där och åkt hem? Frågorna var många!
Vi gjorde som man ska i svåra situationer, behålla kylan och avvakta.
Sagt och gjort, vi lade oss tillrätta på taken på vagnarna och lyssnade på vår komradio. Efter en inte så lång stund förstod vi att vi var först på plats och övriga ekipage hade hittat alternativa vägar som inte var lika bra.
Tre vagnar var borta varav en satt fast. Det verkade vara en svettig period för våra hårt prövade instruktörer. Kronan på verket var när instruktörerna kom ifrån varandra när de letade rätt på den vagn som satt fast, då kom en bandkrängning för den instruktör som var kvar i vagnen.
Vad gjorde vi?
Jo det enda vettiga i denna situation: Ta av sig kängorna, njuta av det fina vädret och sova en liten stund på taket av vår vagn.
Tillslut var alla ekipage lokaliserade och utlotsade till utgångsläget. I mina ögon var det en riktigt bra övning trots den smått kaotiska som stundvis rådde på komradion. I ett skarpt läge är det ju dessa förutsättningar som gäller.

Under kvällen hade vi ett par enklare övningar med bogsering och bogseringsstart.
Kursen gick fort så när vi kom hem från kvällens övningar var det bara att begrava sig i böcker och pärmar eftersom det vankades både teoretiskt och praktisk prov dagen efter!

Helt plötsligt infann sig den där lite lätt nervösa känslan från skoltiden då man kvällen innan ett prov kommer på att man nog måste läsa på lite innan.

Sista dagen började som alla andra med frukost, men istället för en lättsam genomgång av dagens övningar var det teoretiskt prov som stod på schemat. Stämningen var tryckt och sammanbiten, precis som under skoltiden.
Det praktiska provet bestod senare i start i backe och precisionskörning. Även under dehär relativt lätta övningarna lyste nerverna igenom hos vissa.

Efter att ha avklarat proven var det bara vården kvar.
Men till och med detta blir roligt om man kör bandvagn! Ner i sjön och peta bort den värsta leran (denhär gången körde vi). Sen tillbaka till spolplattan för att skrubba vagnen från topp till band.
Efter nästan en timmes försening fick vi reda på resultatet av dagens prov. Alla klarade sig utom en! För mig och Erik var det bara att städa ur rummen vända hem till Skaraborg igen.
Efter fyra dagar med underbart väder, duktiga instruktörer och roliga deltagare ser vi fram emot vinterkursen i Trängslet i Älvdalen till vintern.
Med dessa ord tackar jag och Erik för oss och vi är glada för att fått möjligheten att vara med i FAK Skaraborg. Stort tack till Jörgen och Mats som var våra instruktörer under utbildningen och alla övriga deltagare som förgyllde stämningen.